{"id":14380,"date":"2026-05-25T17:15:59","date_gmt":"2026-05-25T15:15:59","guid":{"rendered":"https:\/\/fbhi.se\/webbinarier-2\/"},"modified":"2026-05-26T05:44:27","modified_gmt":"2026-05-26T03:44:27","slug":"fragor-och-svar-om-finger","status":"publish","type":"page","link":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/fragor-och-svar-om-finger\/","title":{"rendered":"Fr\u00e5gor och svar"},"content":{"rendered":"[vc_row type=&#8221;full_width_background&#8221; full_screen_row_position=&#8221;middle&#8221; column_margin=&#8221;default&#8221; column_direction=&#8221;default&#8221; column_direction_tablet=&#8221;default&#8221; column_direction_phone=&#8221;default&#8221; scene_position=&#8221;center&#8221; top_padding=&#8221;30px&#8221; bottom_padding=&#8221;30px&#8221; text_color=&#8221;dark&#8221; text_align=&#8221;left&#8221; row_border_radius=&#8221;none&#8221; row_border_radius_applies=&#8221;bg&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; overlay_strength=&#8221;0.3&#8243; gradient_direction=&#8221;left_to_right&#8221; shape_divider_color=&#8221;#3452ff&#8221; shape_divider_position=&#8221;bottom&#8221; shape_divider_height=&#8221;40%&#8221; bg_image_animation=&#8221;none&#8221; shape_type=&#8221;straight_section&#8221; gradient_type=&#8221;default&#8221;][vc_column column_padding=&#8221;padding-2-percent&#8221; column_padding_tablet=&#8221;inherit&#8221; column_padding_phone=&#8221;inherit&#8221; column_padding_position=&#8221;all&#8221; column_element_direction_desktop=&#8221;default&#8221; column_element_spacing=&#8221;20px&#8221; desktop_text_alignment=&#8221;default&#8221; tablet_text_alignment=&#8221;default&#8221; phone_text_alignment=&#8221;default&#8221; background_color_opacity=&#8221;1&#8243; background_hover_color_opacity=&#8221;1&#8243; column_backdrop_filter=&#8221;none&#8221; column_shadow=&#8221;none&#8221; column_border_radius=&#8221;none&#8221; column_link_target=&#8221;_self&#8221; column_position=&#8221;default&#8221; gradient_direction=&#8221;left_to_right&#8221; overlay_strength=&#8221;0.3&#8243; width=&#8221;1\/1&#8243; tablet_width_inherit=&#8221;default&#8221; animation_type=&#8221;default&#8221; bg_image_animation=&#8221;none&#8221; border_type=&#8221;simple&#8221; column_border_width=&#8221;none&#8221; column_border_style=&#8221;solid&#8221; column_padding_type=&#8221;default&#8221; gradient_type=&#8221;default&#8221;][vc_row_inner equal_height=&#8221;yes&#8221; content_placement=&#8221;top&#8221; column_margin=&#8221;none&#8221; column_direction=&#8221;default&#8221; column_direction_tablet=&#8221;default&#8221; column_direction_phone=&#8221;default&#8221; text_align=&#8221;left&#8221; row_position=&#8221;default&#8221; row_position_tablet=&#8221;inherit&#8221; row_position_phone=&#8221;inherit&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; pointer_events=&#8221;all&#8221;][vc_column_inner column_padding=&#8221;no-extra-padding&#8221; column_padding_tablet=&#8221;inherit&#8221; column_padding_phone=&#8221;inherit&#8221; column_padding_position=&#8221;all&#8221; column_element_direction_desktop=&#8221;default&#8221; column_element_spacing=&#8221;0px&#8221; desktop_text_alignment=&#8221;default&#8221; tablet_text_alignment=&#8221;default&#8221; phone_text_alignment=&#8221;default&#8221; background_color_opacity=&#8221;1&#8243; background_hover_color_opacity=&#8221;1&#8243; column_backdrop_filter=&#8221;none&#8221; font_color=&#8221;#006885&#8243; column_shadow=&#8221;none&#8221; column_border_radius=&#8221;none&#8221; column_link_target=&#8221;_self&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; gradient_direction=&#8221;left_to_right&#8221; overlay_strength=&#8221;0.3&#8243; width=&#8221;1\/1&#8243; tablet_width_inherit=&#8221;default&#8221; animation_type=&#8221;default&#8221; bg_image_animation=&#8221;none&#8221; border_type=&#8221;simple&#8221; column_border_width=&#8221;none&#8221; column_border_style=&#8221;solid&#8221; column_padding_type=&#8221;default&#8221; gradient_type=&#8221;default&#8221;][vc_column_text]<strong><span style=\"color: #000000;\">Har du fr\u00e5gor om FINGER-forskningen, resultat, evidens eller implementering? Kanske finns svaret h\u00e4r.<br \/>\nAnnars f\u00e5r du g\u00e4rna mejla oss p\u00e5 info@fbhi.se<\/span><\/strong>[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][vc_row_inner equal_height=&#8221;yes&#8221; content_placement=&#8221;top&#8221; column_margin=&#8221;60px&#8221; column_direction=&#8221;default&#8221; column_direction_tablet=&#8221;default&#8221; column_direction_phone=&#8221;default&#8221; text_align=&#8221;left&#8221; row_position=&#8221;default&#8221; row_position_tablet=&#8221;inherit&#8221; row_position_phone=&#8221;inherit&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; pointer_events=&#8221;all&#8221;][vc_column_inner column_padding=&#8221;no-extra-padding&#8221; column_padding_tablet=&#8221;inherit&#8221; column_padding_phone=&#8221;inherit&#8221; column_padding_position=&#8221;all&#8221; column_element_direction_desktop=&#8221;default&#8221; column_element_spacing=&#8221;default&#8221; desktop_text_alignment=&#8221;default&#8221; tablet_text_alignment=&#8221;default&#8221; phone_text_alignment=&#8221;default&#8221; background_color_opacity=&#8221;1&#8243; background_hover_color_opacity=&#8221;1&#8243; column_backdrop_filter=&#8221;none&#8221; column_shadow=&#8221;none&#8221; column_border_radius=&#8221;none&#8221; column_link_target=&#8221;_self&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; gradient_direction=&#8221;left_to_right&#8221; overlay_strength=&#8221;0.3&#8243; width=&#8221;2\/3&#8243; tablet_width_inherit=&#8221;default&#8221; animation_type=&#8221;default&#8221; bg_image_animation=&#8221;none&#8221; border_type=&#8221;simple&#8221; column_border_width=&#8221;none&#8221; column_border_style=&#8221;solid&#8221; column_padding_type=&#8221;default&#8221; gradient_type=&#8221;default&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779762150668{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #8ebb95 !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h4><span style=\"color: #ffffff;\">Fr\u00e5gor om evidens och preventiva studier<\/span><\/h4>\n[\/vc_column_text][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779723583251{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vilken evidens finns f\u00f6r att livsstils\u00e5tg\u00e4rder och hantering av riskfaktorer kan minska risken f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring och demens?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Sambanden mellan olika livsstils- och h\u00e4lsorelaterade faktorer samt kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring\/kognitiv svikt och demens har p\u00e5visats i hundratals <a href=\"https:\/\/www.fbhi.se\/sv\/referenser\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">h\u00f6gkvalitativa epidemiologiska observationsstudier<\/a> (se mer nedan) under de senaste 20 \u00e5ren. FINGER-studien, som publicerades 2015 i Lancet, var den f\u00f6rsta stora randomiserade kontrollerade studien (RCT) som visade att samtidiga livsstils\u00e5tg\u00e4rder (interventioner) inom flera olika omr\u00e5den (multimodala) kan f\u00f6rb\u00e4ttra kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga och bromsa kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring hos personer med \u00f6kad risk f\u00f6r demens.<\/p>\n<p>FINGER-studien har d\u00e4refter f\u00f6ljts av ett stort antal randomiserade studier som visat liknande resultat. FINGER-baserade multimodala interventioner har testats i flera l\u00e4nder, d\u00e4r resultaten \u00f6verlag varit samst\u00e4mmiga och positiva i studier som sammanlagt omfattar omkring 10 000 deltagare (<a href=\"https:\/\/www.alz.org\/us-pointer\/study-results\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">U.S. POINTER<\/a>, <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/36806506\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Maintain Your Brain<\/a>, <a href=\"https:\/\/alz-journals.onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1002\/alz.14517\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">Superbrain<\/a>, <a href=\"https:\/\/pmc.ncbi.nlm.nih.gov\/articles\/PMC11180858\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">J-MINT<\/a>, <a href=\"https:\/\/fbhi.se\/network-project\/pensa-spain\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">PENSA<\/a>, <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/38010725\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SMARRT<\/a>). Att resultat kan replikeras i olika befolkningar \u00f6kar trov\u00e4rdigheten inom vetenskapen avsev\u00e4rt. FINGER-baserade interventioner har visat sig vara genomf\u00f6rbara, effektiva och s\u00e4kra i olika populationer av \u00e4ldre personer och under olika f\u00f6ruts\u00e4ttningar (Se mer om andra multimodala studier nedan).<\/p>\n<p>Det finns \u00e4ven randomiserade studier av specifika riskfaktorer, s\u00e5som h\u00f6gt blodtryck. Exempelvis visade <a href=\"https:\/\/jamanetwork.com\/journals\/jama\/fullarticle\/2723256\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SPRINT-MIND-studien<\/a> att intensivare behandling av h\u00f6gt blodtryck minskar risken f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring och lindrig kognitiv svikt och demens (analyserats som en grupp).<\/p>\n<p><strong>Lite mer om observationsstudier och randomiserade kliniska pr\u00f6vningar<\/strong><br \/>\nI en observationsstudie samlas data in \u00f6ver tid utan n\u00e5gon direkt p\u00e5verkan eller intervention fr\u00e5n forskarnas sida, f\u00f6r att unders\u00f6ka om olika faktorer eller tillst\u00e5nd \u00e4r associerade med \u00f6kad eller minskad risk f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring eller demens. En styrka med observationsstudier \u00e4r att samband ofta kan studeras \u00f6ver flera decennier. En svaghet \u00e4r att de inte ensamma kan fastst\u00e4lla orsak och verkan.<\/p>\n<p>F\u00f6r att s\u00e4kerst\u00e4lla orsakssamband beh\u00f6vs ofta en randomiserad kontrollerad studie (RCT), d\u00e4r deltagarna slumpvis f\u00f6rdelas till olika grupper. En grupp f\u00e5r interventionen eller behandlingen, medan den andra fungerar som s\u00e5 kallad kontrollgrupp. RCT:er kr\u00e4vs f\u00f6r att visa effekt och s\u00e4kerhet av l\u00e4kemedel innan de kan godk\u00e4nnas.<br \/>\n\u00c4ven RCT:er har begr\u00e4nsningar, och inom folkh\u00e4lsovetenskap bygger man d\u00e4rf\u00f6r ofta slutsatser p\u00e5 en kombination av:<\/p>\n<ul>\n<li>observationsstudier<\/li>\n<li>interventionsstudier, s\u00e5som RCT:er<\/li>\n<li>kunskap om biologiska mekanismer<\/li>\n<li>prekliniska experimentella data (t.ex. djur- och cellmodeller)<\/li>\n<\/ul>\n<p>I vissa fall \u00e4r det inte m\u00f6jligt att genomf\u00f6ra RCT:er. Ett klassiskt exempel \u00e4r sambandet mellan r\u00f6kning och lungcancer, d\u00e4r kunskapen f\u00f6rst baserades p\u00e5 epidemiologiska observationsstudier och senare st\u00e4rktes genom samlad evidens fr\u00e5n flera olika forskningsomr\u00e5den.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221; custom_height=&#8221;10&#8243;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779725063499{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vad s\u00e4ger internationella systematiska forsknings\u00f6versikter och riktlinjer om prevention av kognitiv svikt och demens?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]\u00c5r 2024 publicerade den ansedda forskargruppen Lancet Commission <a href=\"https:\/\/www.thelancet.com\/commissions-do\/dementia-prevention-intervention-and-care\">en rapport baserad p\u00e5 v\u00e4rldens samlade forskning<\/a>. Rapporten visar att cirka 45% av alla fall av demens har koppling till 14 livsstils-, h\u00e4lso- och milj\u00f6relaterade faktorer som g\u00e5r att p\u00e5verka. Detta st\u00f6djer prevention som strategi.<\/p>\n<p>Evidensen \u00e4r s\u00e5 stark att WHO f\u00f6respr\u00e5kar f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som en central strategi f\u00f6r att hantera den snabbt \u00f6kande f\u00f6rekomsten av demens globalt. WHO:s <a href=\"https:\/\/www.who.int\/publications\/i\/item\/risk-reduction-of-cognitive-decline-and-dementia\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">riktlinjer f\u00f6r riskreduktion av kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring och demens <\/a>(R<span style=\"color: #000000;\">isk Reduction Guidelines for Cognitive Decline and Dementia 2019), fokuserar p\u00e5 interventioner f\u00f6r riskreduktion och anv\u00e4nder <a href=\"https:\/\/www.sciencedirect.com\/science\/article\/pii\/S2213398423002713\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">GRADE-metodologin<\/a> (Grading of Recommendations, Assessment, Development and Evaluations) f\u00f6r evidenssammanst\u00e4llning, tillsammans med en standardiserad process f\u00f6r utv\u00e4rdering av evidensen som ocks\u00e5 beaktar social kontext och j\u00e4mlikhet i h\u00e4lsa. GRADE\u00a0<\/span><span style=\"color: #000000;\">be<\/span>d\u00f6mer evidensens kvalitet genom att ta h\u00e4nsyn till faktorer s\u00e5som bias p\u00e5 grund av begr\u00e4nsningar i studiedesignen samt hur samst\u00e4mmig evidensen \u00e4r.<\/p>\n<p>WHO bed\u00f6mer att multimodala strategier som riktar sig mot flera riskfaktorer och anpassas p\u00e5 individ- och befolkningsniv\u00e5 kan vara effektiva och genomf\u00f6rbara f\u00f6r att minska risken f\u00f6r demens. WHO:s riktlinjer utg\u00f6r en viktig grund f\u00f6r p\u00e5g\u00e5ende implementering av f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder. De uppdaterade riktlinjerna kommer att publiceras i juli 2026.<!--more-->[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779725955315{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vilket \u00e4r det vedertagna s\u00e4ttet att m\u00e4ta resultat (utfall) i preventiva studier som r\u00f6r kognition?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]De etablerade utfallsm\u00e5tten \u00e4r<\/p>\n<p><strong>Kognition (ett brett begrepp som innefattar hj\u00e4rnans olika funktioner)<br \/>\n<\/strong>global kognition och specifika kognitiva f\u00e4rdigheter s\u00e5som minne, exekutiv funktion, psykomotorisk snabbhet med hj\u00e4lp av kognitiva tester<\/p>\n<p><strong>Funktionsniv\u00e5<br \/>\n<\/strong>hur v\u00e4l aktiviteter i dagliga livet fungerar (grundl\u00e4ggande och mer komplexa aktiviteter)<\/p>\n<p><strong>Biomark\u00f6re<\/strong><strong>r<\/strong> anv\u00e4nds i allt st\u00f6rre utstr\u00e4ckning och kan i vissa fall anv\u00e4ndas som surrogatm\u00e5tt (tex anti-amyloidl\u00e4kemedel). Biomark\u00f6rer anv\u00e4nds framf\u00f6r allt f\u00f6r att visa att behandling har effekt f\u00f6r vissa biologiska mekanismer och f\u00f6r att identifiera r\u00e4tt m\u00e5lgrupp f\u00f6r behandling (till exempel Alzheimer och amyloidpatologi f\u00f6r anti-amyloidl\u00e4kemedel).<\/p>\n<p><strong>Demensdiagnos <\/strong>\u00e4r oftast inte ett realistiskt eller m\u00f6jligt utfallsm\u00e5tt i tidiga preventiva randomiserade studier, eftersom det skulle kr\u00e4va mycket l\u00e5nga studietider och v\u00e4ldigt m\u00e5nga deltagare. Detta \u00e4r varken metodologiskt, resursm\u00e4ssigt eller etiskt genomf\u00f6rbart. D\u00e4rf\u00f6r rekommenderas inte l\u00e4ngre demensdiagnos som prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt i preventiva kliniska pr\u00f6vningar. I st\u00e4llet anv\u00e4nds kognitiv f\u00f6r\u00e4ndring (som \u00e4r en central del av demensprocessen), funktionell f\u00f6r\u00e4ndring, demens-riskscore och\/eller biomark\u00f6rer som utfallsm\u00e5tt.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779726956060{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vad kan vi s\u00e4ga om effektstorleken i multimodala preventiva studier?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Inom preventionsforskning vet vi att \u00e4ven relativt sm\u00e5 effekter p\u00e5 individniv\u00e5 under kort tid kan leda till stora effekter p\u00e5 befolkningsniv\u00e5 p\u00e5 l\u00e4ngre sikt, den s\u00e5 kallade preventionsparadoxen.<\/p>\n<p>\u00c4ven p\u00e5 individniv\u00e5 kan effekten \u00f6ka n\u00e4r flera positiva f\u00f6r\u00e4ndringar ackumuleras \u00f6ver tid. Det kan liknas vid ett flygplan som g\u00f6r en liten kurs\u00e4ndring; p\u00e5 l\u00e5ng sikt leder den lilla justeringen till en helt annan flygbana. Sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar inom flera olika omr\u00e5den kan d\u00e4rf\u00f6r f\u00e5 stor betydelse \u00f6ver tid, b\u00e5de f\u00f6r individen och p\u00e5 befolknings- och samh\u00e4llsniv\u00e5.<\/p>\n<p>Effektstorlek (effect size) m\u00e4ter hur stark effekten av en behandling eller intervention \u00e4r och som uppskattas ofta med m\u00e5ttet <em>Cohens d. M<\/em>en effekten m\u00e5ste alltid tolkas i sitt sammanhang. Effektstorleken i FINGER-studien \u00e4r relativt liten, vilket \u00e4r f\u00f6rv\u00e4ntat vid kroniska och multifaktoriella sjukdomar som utvecklas l\u00e5ngsamt \u00f6ver l\u00e5ng tid.<\/p>\n<p>Interventioner enligt FINGER-modellen \u00e4r inte ett botemedel, utan preventiva insatser som syftar till att p\u00e5verka de processer som kan leda till kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring och demens, och som kan b\u00f6rja redan 20 \u00e5r innan en diagnos st\u00e4lls.<\/p>\n<p>I Sverige finns redan rapporter som visar att den relativa risken f\u00f6r demens har minskat, till stor del tack vare f\u00f6rb\u00e4ttringar i utbildning, livsstil och andra h\u00e4lsorelaterade faktorer under de senaste decennierna, \u00e4ven om det totala antalet fall \u00f6kar till f\u00f6ljd av en \u00e5ldrande befolkning. <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/36843145\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">H70-studien i G\u00f6teborg<\/a> har unders\u00f6kt h\u00e4lsoutvecklingen hos olika \u00e5ldersgrupper sedan 1970-talet. N\u00e4r f\u00f6rekomsten av demenssjukdomar unders\u00f6ktes bland dem som var 85 \u00e5r gamla \u00e5r 2008 och j\u00e4mf\u00f6rdes med personer som var i samma \u00e5lder \u00e5r 1976, hade andelen drabbade av demens minskat fr\u00e5n 30 till 22 procent. Den mest framtr\u00e4dande minskningen observerades f\u00f6r vaskul\u00e4r demens, som \u00e4r den n\u00e4st vanligaste demenssjukdomen efter Alzheimers sjukdom. \u00c4ven <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/32270625\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SNAC-K-studien i Stockholm<\/a> har visat en minskad f\u00f6rekomst av demens.<\/p>\n<p>Effekten av dagens alzheimerl\u00e4kemedel \u00e4r relativt liten till m\u00e5ttlig. D\u00e4rf\u00f6r beh\u00f6vs sannolikt individanpassade kombinationsbehandlingar \u2013 p\u00e5 samma s\u00e4tt som inom exempelvis cancer- och diabetesv\u00e5rd \u2013 f\u00f6r att uppn\u00e5 optimal effekt.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779763258460{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Varf\u00f6r har inte <em>alla<\/em> multimodala studier visat att livsstil p\u00e5verkar kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring och demensrisk?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]FINGER-resultaten har replikerats bland cirka 10 000 deltagare, men det finns ocks\u00e5 studier som inte har visat tydliga positiva effekter. Enligt sammanfattande analyser beror detta ofta p\u00e5 tre faktorer:<\/p>\n<ul>\n<li>Timing: Att b\u00f6rja tidigt kan leda till b\u00e4ttre resultat.<\/li>\n<li>Fokus p\u00e5 personer med \u00f6kad risk: Studier som har fokuserat p\u00e5 allm\u00e4nbefolkningen utan tydliga riskfaktorer eller riskprofil har ofta inte visat lika tydliga effekter.<\/li>\n<li>Interventionens intensitet och dos: Studier med l\u00e5g intensitet eller enbart r\u00e5dgivning utan strukturerat st\u00f6d har ofta inte lett till signifikanta resultat.<\/li>\n<\/ul>\n<p>\u201dDo the right thing \u2014 and do enough of it.\u201d[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779743078650{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221; el_id=&#8221;Studiedesign&#8221;]\n<h5>N\u00e4r b\u00f6r f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder s\u00e4ttas in f\u00f6r att ge b\u00e4st effekt?<\/h5>\n<p><!--more-->[\/vc_column_text][vc_column_text]Likt typ 2-diabetes, d\u00e4r sjukdomsf\u00f6rloppet inleds med en fas av pre-diabetes, finns det vid kognitiva sjukdomar en l\u00e5ng f\u00f6rsymtomatisk fas \u2013 ibland ben\u00e4mnd \u201dpre-demens\u201d. Det \u00e4r i denna fas som forskningen visar att preventiva insatser, b\u00e5de farmakologiska och icke-farmakologiska, har st\u00f6rst potential att vara effektiva. Det \u00e4r l\u00e4ttare att f\u00f6rebygga \u00e4n att reparera hj\u00e4rnskador.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779751479741{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Hur ser FINGER-forskningen ut fram\u00e5t?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]FINGER-forskningen forts\u00e4tter b\u00e5de lokalt och globalt inom n\u00e4tverket World-Wide FINGERS, som knyter samman forskare och kliniker i fler \u00e4n 70 l\u00e4nder genom cirka 50 genomf\u00f6rda och p\u00e5g\u00e5ende studier.<\/p>\n<p>Nya och innovativa preventionsmetoder, d\u00e4r livsstilsinterventioner kombineras med l\u00e4kemedel, utv\u00e4rderas nu. MET-FINGER, en randomiserad kontrollerad studie, p\u00e5g\u00e5r i Sverige, Finland och Storbritannien, d\u00e4r FINGER-modellen testas i kombination med metformin hos \u00a0600 deltagare med f\u00f6rh\u00f6jd risk f\u00f6r demens. Motsvarande kombinationsbehandlingar planeras \u00e4ven med andra l\u00e4kemedel och interventioner.<\/p>\n<p>Den FINGER-baserade modellen vidareutvecklas och anpassas till olika riskprofiler och f\u00f6ruts\u00e4ttningar. M\u00e5let \u00e4r att r\u00e4tt intervention ska kunna ges till r\u00e4tt individ vid r\u00e4tt tidpunkt, f\u00f6r att maximera effekten b\u00e5de p\u00e5 individ- och samh\u00e4llsniv\u00e5.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779762231909{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #8ebb95 !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h4><span style=\"color: #ffffff;\">Fr\u00e5gor om FINGER-studiens uppl\u00e4gg och design<\/span><\/h4>\n[\/vc_column_text][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779744457322{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Hur s\u00e5g FINGER-programmet ut f\u00f6r interventionsgruppen respektive kontrollgruppen?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Studiedeltagarna slumpades in i tv\u00e5 grupper, en interventionsgrupp och en s\u00e5 kallad kontrollgrupp.<\/p>\n<p>Interventionsgruppen fick under tv\u00e5 \u00e5r ett strukturerat livsstilsbaserat program, d\u00e4r deltagarna fick st\u00f6d av specialister att \u00e4ta m\u00e5ngsidig och h\u00e4lsosam kost, ut\u00f6va fysisk aktivitet, tr\u00e4na hj\u00e4rnan, umg\u00e5s socialt och h\u00e5lla koll p\u00e5 hj\u00e4rt- och k\u00e4rlv\u00e4rlden.<\/p>\n<p>Kontrollgruppen fick r\u00e5dgivning om risk- och friskfaktorer men inget strukturerat st\u00f6d till livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar. De tr\u00e4ffade dock studiepersonalen ett antal g\u00e5nger under de tv\u00e5 \u00e5ren f\u00f6r m\u00e4tningar, och de uppmuntrades att s\u00f6ka v\u00e5rd och behandling d\u00e5 avvikande hj\u00e4rt- och k\u00e4rlv\u00e4rden uppm\u00e4ttes vid h\u00e4lsokontroller. Kontrollgruppen var d\u00e4rmed ingen ren placebogrupp, eftersom det inte \u00e4r realistiskt eller m\u00f6jligt av rent etiska sk\u00e4l.<\/p>\n<p>B\u00e5da grupperna gjorde kognitiva tester tre g\u00e5nger: i studiens b\u00f6rjan, efter ett \u00e5r och vid studiens slut, allts\u00e5 efter tv\u00e5 \u00e5r. Vid samtliga tillf\u00e4llen anv\u00e4ndes ett standardiserat neuropsykologiskt testbatteri, NTB, med tester som \u00e4r k\u00e4nsliga f\u00f6r kognitiva f\u00f6r\u00e4ndringar typiska f\u00f6r b\u00e5de tidig alzheimer och vaskul\u00e4r kognitiv svikt.<\/p>\n<p>I FINGER-studien anv\u00e4ndes ett NTB med 14 olika standardiserade kognitiva tester. Det prim\u00e4ra utfallsm\u00e5ttet var f\u00f6r\u00e4ndring i kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga, och det baserades p\u00e5 det sammanlagda resultatet av samtliga 14 tester. Sekund\u00e4ra utfallsm\u00e5tt var f\u00f6r\u00e4ndring i specifika kognitiva dom\u00e4ner, exekutiv funktion, processhastighet och minne, samt funktionsniv\u00e5, livskvalitet, vaskul\u00e4ra och livsstilsrelaterade faktorer samt flera andra h\u00e4lsorelaterade utfall.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779745069080{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vilka deltog i FINGER-studien?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Deltagarna var 60\u201377 \u00e5r gamla och rekryterades fr\u00e5n allm\u00e4nbefolkningen. De hade en \u00f6kad risk f\u00f6r demens baserat p\u00e5 tv\u00e5 kriterier:<\/p>\n<p>1. CAIDE demensriskpo\u00e4ng &gt;6, vilket innebar att deltagarna hade p\u00e5verkbara riskfaktorer och en \u00f6kad risk f\u00f6r demens. CAIDE-score uppskattar risken f\u00f6r demens under de kommande 20 \u00e5ren.<\/p>\n<p>2. Kognitiv niv\u00e5 inom eller n\u00e5got under genomsnittet, vilket inneb\u00e4r att deltagarna kunde ha mild kognitiv svikt, men inte demens. .<\/p>\n<p>Syftet med studien var att unders\u00f6ka hur kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring och svikt kan f\u00f6rebyggas. Interventionen kr\u00e4vde ocks\u00e5\u00a0 aktivt deltagande av studiedeltagarna under tv\u00e5 \u00e5rs tid och d\u00e4rf\u00f6r inkluderades inte personer som hade en demensdiagnos fr\u00e5n b\u00f6rjan. Generellt sett fokuserar preventionsforskning p\u00e5 de allra tidigaste stadierna av en sjukdom och skiljer sig d\u00e4rmed fr\u00e5n behandling och rehabilitering.<\/p>\n<p>Det finns dock andra studier (<a href=\"https:\/\/link.springer.com\/article\/10.1186\/s13195-024-01468-x\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">MIND-AD<\/a>, <a href=\"https:\/\/alz-journals.onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1002\/alz.14517\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">SUPERBRAIN<\/a>, <a href=\"https:\/\/alz-journals.onlinelibrary.wiley.com\/doi\/10.1002\/alz.13838\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">J-MINT<\/a>) inom World-Wide FINGERS som inkluderar personer med mild kognitiv svikt (MCI) och tidig alzheimer med liknande positiva resultat, och FINGER-modellen har nu vidareutvecklats och anpassats till andra grupper.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779762282803{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #8ebb95 !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h4><span style=\"color: #ffffff;\">Fr\u00e5gor om FINGER-forskningens resultat<\/span><\/h4>\n[\/vc_column_text][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779745379953{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vad var resultatet i FINGER-studien?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]FINGER-studien visade efter 2 \u00e5r:<\/p>\n<ul>\n<li>F\u00f6rb\u00e4ttrad kognition, m\u00e4tt med validerade tester (NTB)<\/li>\n<li>Minskad risk f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring, m\u00e4tt med validerade tester (NTB)<\/li>\n<li>Minskad skattad framtida demensrisk, ber\u00e4knad med validerade riskverktyg som anv\u00e4nds i preventionsforskning (CAIDE och LIBRA scores),<br \/>\nref: <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/34151805\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/34151805\/<\/a> och <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/33403822\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">\u00a0https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/33403822\/<\/a><\/li>\n<\/ul>\n<p>Det prim\u00e4ra utfallsm\u00e5ttet var sammanv\u00e4gd f\u00f6r\u00e4ndring i kognition (sammanlagda resultat av testbatteriets tester). Studien visade en positiv interventionseffekt p\u00e5 den totala kognitionen (f\u00f6r\u00e4ndring i z-po\u00e4ng 0.20 f\u00f6r interventionsgruppen och 0.16 f\u00f6r kontrollgruppen) och p\u00e5 olika kognitiva funktioner.<\/p>\n<p>B\u00e5da gruppernas kognition blev b\u00e4ttre, vilket ofta h\u00e4nder i f\u00f6rebyggande studier, men interventionsgruppen hade:<\/p>\n<ul>\n<li>25% st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttring i den globala kognitionen (prim\u00e4rt utfallsm\u00e5tt),<\/li>\n<li>83% st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttring i exekutiv funktion (planering, probleml\u00f6sning), och<\/li>\n<li>150% st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttring i psykomotorisk snabbhet (hur snabbt och smidigt man kan utf\u00f6ra olika uppgifter).<\/li>\n<\/ul>\n<p>De totala minnesfunktionerna f\u00f6rb\u00e4ttrades inte. Dock hade interventionsgruppen 40% st\u00f6rre f\u00f6rb\u00e4ttring i komplexa minnesuppgifter j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollgruppen. Dessa \u00e4r relativa skillnader mellan f\u00f6r\u00e4ndringar i z-po\u00e4ng.[\/vc_column_text][image_with_animation image_url=&#8221;14397&#8243; image_size=&#8221;full&#8221; animation_type=&#8221;entrance&#8221; animation=&#8221;None&#8221; animation_movement_type=&#8221;transform_y&#8221; hover_animation=&#8221;none&#8221; alignment=&#8221;&#8221; img_link_large=&#8221;yes&#8221; border_radius=&#8221;none&#8221; box_shadow=&#8221;small_depth&#8221; image_loading=&#8221;default&#8221; max_width=&#8221;100%&#8221; max_width_mobile=&#8221;default&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779764035016{padding-top: 10px !important;}&#8221;]\n<ul>\n<li>Personer med genetisk risk (b\u00e4rare av den mest k\u00e4nda riskgenen, APOE4) fick tydlig nytta av interventionen.<\/li>\n<li>Kontrollgruppen hade st\u00f6rre risk f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring. Vi har anv\u00e4nt ett estimat baserad p\u00e5 odds ratio som presenterades i Lancet-publikationen 2015: kontrollgruppen hade cirka 30% h\u00f6gre risk f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring. Uttryckt i relativ risk, som j\u00e4mf\u00f6r skillnaden i absolut risk, \u00e4r den 22% h\u00f6gre f\u00f6r kontrollgrupp j\u00e4mf\u00f6rt med hela interventionsgruppen och 80% h\u00f6gre om man j\u00e4mf\u00f6rde med den del av interventionsgruppen som hade god f\u00f6ljsamhet.<\/li>\n<li>Risken att utveckla demens skattades med hj\u00e4lp av olika vetenskapligt bepr\u00f6vade och validerade skalor, t ex riskpo\u00e4ngsystemen CAIDE och LIBRA. Resultaten visade att den uppskattade risken f\u00f6r demens minskade signifikant i interventionsgruppen.<\/li>\n<\/ul>\n[\/vc_column_text][image_with_animation image_url=&#8221;14399&#8243; image_size=&#8221;full&#8221; animation_type=&#8221;entrance&#8221; animation=&#8221;None&#8221; animation_movement_type=&#8221;transform_y&#8221; hover_animation=&#8221;none&#8221; alignment=&#8221;&#8221; img_link_large=&#8221;yes&#8221; border_radius=&#8221;none&#8221; box_shadow=&#8221;small_depth&#8221; image_loading=&#8221;default&#8221; max_width=&#8221;100%&#8221; max_width_mobile=&#8221;default&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779764105762{padding-top: 10px !important;}&#8221;]Interventionsgruppen hade \u00e4ven f\u00f6rb\u00e4ttring eller stabilisering i funktionsniv\u00e5 i dagliga aktiviteter (Activities of Daily Living; ADL- och IADL-skala), medan kontrollgruppen f\u00e5tt en f\u00f6rs\u00e4mring.<\/p>\n<p>Bed\u00f6mning av kognition och funktionsniv\u00e5 \u00e4r etablerade utfallsm\u00e5tt f\u00f6r att utv\u00e4rdera effekten p\u00e5 tidiga preventiva interventioner (se ovan).<\/p>\n<p>Med tanke p\u00e5 att \u00e4ven kontrollgruppen fick r\u00e5d och st\u00f6d, och att det saknades en ren placebo-grupp, \u00e4r ber\u00e4kningen av effekten sannolikt konservativ. Den faktiska effekten kan d\u00e4rf\u00f6r vara st\u00f6rre j\u00e4mf\u00f6rt med en motsvarande befolkningsgrupp utan n\u00e5gon intervention alls.<\/p>\n<p>Dropout-frekvensen var endast 12 procent under tv\u00e5 \u00e5r, f\u00f6ljsamheten var bra och det f\u00f6rekom inga allvarliga biverkningar.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779746879753{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Kan man f\u00e5 b\u00e4ttre effekt \u00e4n i FINGER-studien?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]I huvudanalyserna inkluderas alla deltagare, \u00e4ven de som deltog i f\u00e5 eller inga interventioner alls (s\u00e5 kallade intent-to-treat-analyser d\u00e4r hela gruppen ing\u00e5r). Analyserna har visat att f\u00f6ljsamhet har stor betydelse f\u00f6r vilka resultat som uppn\u00e5s. Effekten var betydligt starkare hos de deltagare i interventionsgruppen som genomf\u00f6rde minst 50 procent av programmets olika delar, j\u00e4mf\u00f6rt med deltagare som hade l\u00e5g f\u00f6ljsamhet eller med kontrollgruppen.<\/p>\n<p>I m\u00e5nga nya interventions- och implementeringsstudier har man tagit fasta p\u00e5 l\u00e4rdomarna fr\u00e5n FINGER-studien: deltagarna beh\u00f6ver st\u00f6d f\u00f6r att kunna genomf\u00f6ra livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar \u00f6ver tid. Nyare FINGER-studier har d\u00e4rf\u00f6r anv\u00e4nt mer individanpassade interventioner samt st\u00f6d fr\u00e5n ny teknologi, vilket har lett till \u00e4nnu b\u00e4ttre effekter.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779747222559{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Varf\u00f6r f\u00f6rb\u00e4ttrades \u00e4ven kontrollgruppen i FINGER?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Upprepad kognitiv testning kan delvis f\u00f6rklara varf\u00f6r b\u00e5da grupperna f\u00f6rb\u00e4ttrades \u2013 detta \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt fenomen i preventiva studier (se mer information nedan).<\/p>\n<p>FINGER-studiens deltagare valdes ut f\u00f6r att de hade f\u00f6rh\u00f6jda riskfaktorer f\u00f6r hj\u00e4rtk\u00e4rlsjukdomar och demens (CAIDE risk score). N\u00e4r det sker en s\u00e5dan selektion \u00e4r de studieansvariga ur etisk synvinkel skyldiga att se till att \u00e4ven de deltagare som randomiseras till kontrollgrupp f\u00e5r n\u00e5gon sorts hj\u00e4lp att \u00e5tg\u00e4rda sina riskfaktorer. Kontrollgruppen hade d\u00e4rf\u00f6r t\u00e4tare l\u00e4karbes\u00f6k \u00e4n normalt och fick skriftliga r\u00e5d kring hur de kan minska sin risk att drabbas av sjukdomar relaterade till livsstil. Sj\u00e4lva deltagandet i en preventionsstudie kan ha bidragit till att en del av deltagarna f\u00f6rb\u00e4ttrade sin livsstil. Detta \u00e4r troligen ytterligare en anledning till att \u00e4ven kontrollgruppen f\u00f6rb\u00e4ttrades. \u00c4ven detta \u00e4r ett fenomen som syns i m\u00e5nga preventionsstudier.<\/p>\n<p>\u00c4ven betydelsen av det statistiska fenomenet <em>regression mot medelv\u00e4rdet (regression to the mean, RTTM) <\/em>har diskuteras i media<em>. <\/em>Det faktum att man selekterat deltagare f\u00f6r att de hade h\u00f6jda riskfaktorer kan leda just till detta fenomen. Fenomenet drabbar b\u00e5de kontrollgrupp och gruppen med aktiv intervention. Detta \u00e4r orsaken till att randomiserade studier alltid ska ha en kontrollgrupp.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779747318048{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Kan interventionsgruppens resultat bero p\u00e5 upprepad testning?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Att b\u00e5da grupperna f\u00f6rb\u00e4ttras \u00e4r ett v\u00e4lk\u00e4nt fenomen i preventiva studier. I FINGER-studien gjorde de b\u00e5da grupperna de kognitiva testerna lika m\u00e5nga g\u00e5nger: vid start, efter ett \u00e5r och efter tv\u00e5 \u00e5r. Samtliga deltagare hade allts\u00e5 samma m\u00f6jlighet att i viss m\u00e5n bli bekanta med testerna, och d\u00e4rmed klara dem n\u00e5got b\u00e4ttre vid tillf\u00e4lle tv\u00e5 och tre.<\/p>\n<p>Interventionsgruppen utf\u00f6rde visserligen regelbunden kognitiv tr\u00e4ning som en del i den multimodala interventionen, men tr\u00e4ningen var olik testerna i b\u00e5de utformning och inneh\u00e5ll, just f\u00f6r att undvika p\u00e5verkan p\u00e5 testresultaten. Interventionsgruppens tr\u00e4ning var digital. Vid gruppernas tre testtillf\u00e4llen gjordes inga digitala tester, utan man anv\u00e4nde genomg\u00e5ende papper och penna.<\/p>\n<p>Att kognitiv tr\u00e4ning st\u00e4rker kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4r ett f\u00f6rv\u00e4ntat resultat och detta s\u00e5g vi ju just hos interventionsgruppen, sammantaget med de \u00f6vriga livsstils\u00e5tg\u00e4rder som gruppen fick st\u00f6d i. Kognitiv tr\u00e4ning och stimulans bygger p\u00e5 v\u00e4letablerad kognitionsforskning och kan bidra till att st\u00e4rka kognitiv reserv, resiliens och motst\u00e5ndskraft, optimera hj\u00e4rnans funktioner samt underl\u00e4tta kompensation vid kognitiva sjukdomar.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779747540497{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Hur l\u00e4nge kvarst\u00e5r effekten av FINGER-interventionen?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Sommaren 2025 presenterades de f\u00f6rsta resultaten fr\u00e5n 11-\u00e5rsuppf\u00f6ljningen, vilka visar positiva effekter p\u00e5 livsstil och kognition flera \u00e5r efter att interventionen avslutats. De deltagare som hade bra f\u00f6ljsamhet under interventionen, hade fortfarande b\u00e4ttre kognition efter sju \u00e5r j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollgruppen och grupper med s\u00e4mre f\u00f6ljsamhet. \u00a0I subgruppsanalyserna efter sju \u00e5r hade denna aktiva grupp fortfarande b\u00e4ttre kognitiv f\u00f6rm\u00e5ga \u00e4n vid interventionens b\u00f6rjan. Normalt f\u00f6rv\u00e4ntas en kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring i denna \u00e5ldersgrupp, s\u00e4rskilt hos personer med \u00f6kad risk f\u00f6r demens.<\/p>\n<p>Skillnaden var fortfarande m\u00e4rkbar vid 11-\u00e5rsuppf\u00f6ljningen j\u00e4mf\u00f6rt med gruppen med l\u00e5g f\u00f6ljsamhet.<\/p>\n<p>Detta visar att \u201ddosen\u201d har betydelse. Ju mer livsstilsprogrammet efterlevts, desto mindre har den kognitiva f\u00f6rs\u00e4mringen varit. L\u00e4s mer om detta ovan.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779749923302{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vilka andra h\u00e4lsoeffekter s\u00e5gs i FINGER-studien?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Interventionsgruppen hade redan efter 2 \u00e5r:<\/p>\n<ul>\n<li>30% l\u00e4gre risk f\u00f6r funktionell neds\u00e4ttning i dagliga aktiviteter (Activities of Daily Living; ADL- och IADL-skala)<\/li>\n<li>60% l\u00e4gre risk f\u00f6r multisjuklighet<\/li>\n<li>B\u00e4ttre h\u00e4lsorelaterad livskvalitet, utv\u00e4rderad med etablerade skalor<\/li>\n<\/ul>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]I l\u00e4ngre uppf\u00f6ljning (ca 7 \u00e5r):<\/p>\n<ul>\n<li>20% l\u00e4gre risk f\u00f6r stroke och kardiovaskul\u00e4ra sjukdomar (50% hos dem som tidigare hade haft hj\u00e4rt-k\u00e4rlsjukdom)<\/li>\n<li>Minskad risk f\u00f6r fysisk sk\u00f6rhet<\/li>\n<\/ul>\n<p>Alla dessa resultat \u00e4r publicerade i <a href=\"https:\/\/pubmed.ncbi.nlm.nih.gov\/40444985\/\" target=\"_blank\" rel=\"noopener\">granskade vetenskapliga tidskrifter<\/a>.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779749716462{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vilka h\u00e4lsoekonomiska effekter kan f\u00f6rknippas med FINGER?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Uppf\u00f6ljning efter 8 \u00e5r visade att FINGER-interventionen haft positiva effekter p\u00e5 v\u00e5rdbehov och v\u00e5rdkostnader.<\/p>\n<ul>\n<li>L\u00e4gre behov av inl\u00e4ggning p\u00e5 sjukhus: I snitt ca 6 dagar f\u00e4rre per person i interventionsgruppen j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollgruppen<\/li>\n<li>F\u00e4rre bes\u00f6k gjordes p\u00e5 akutmottagning.<\/li>\n<li>Samh\u00e4llets sjukv\u00e5rdskostnader var ca 43 000 kr l\u00e4gre per person i interventionsgruppen.<\/li>\n<\/ul>\n<p>H\u00e4lsoekonomiska analyser har visat att FINGER-baserad interventioner kan vara kostnadseffektiva. I en kostnadseffektivitetsmodell (REF) som bygger p\u00e5 den statistiskt s\u00e4kerst\u00e4llda effekten p\u00e5 CAIDE score i FINGER simulerades i en s k Markovmodell riskreduktionens (ca 6%) effekter p\u00e5 l\u00e5ngsiktiga kostnader och effekter (med utfallsm\u00e5ttet QALY, kvalitetsjusterade \u00f6verlevands\u00e5r, som ofta anv\u00e4nds i h\u00e4lsoekonomiska studier). Studien visade att FINGER j\u00e4mf\u00f6rt med \u201dvanlig v\u00e5rd\u201d hade l\u00e4gre kostnader och b\u00e4ttre resultat p\u00e5 QALYs. Effekterna var sm\u00e5 p\u00e5 individniv\u00e5, men eftersom den potentiella m\u00e5lgruppen (personer med demensrisk) \u00e4r s\u00e5 pass stor kan de samh\u00e4lleliga positiva effekterna vara stora \u2013 en illustration av den s k preventionsparadoxen.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779762059213{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Hur kan multidom\u00e4na interventioner f\u00f6rb\u00e4ttra kognitionen och vilka \u00e4r de bakomliggande mekanismerna?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]Tidigare studier visar att FINGER:s multimodala intervention p\u00e5verkar flera olika biologiska mekanismer, inklusive inflammation, metabola och vaskul\u00e4ra faktorer, lipider, och niv\u00e5er av neurotrofiner. Ytterligare kartl\u00e4ggning av preventionsmekanismer p\u00e5g\u00e5r med st\u00f6rre paneler av proteiner och metaboliter (s.k. -omics). \u00a0Multimodala interventioner kan \u00e4ven st\u00e4rka den kognitiva reserven och bidra till b\u00e4ttre motst\u00e5ndskraft mot kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring.<\/p>\n<p>I huvudsak finns det tv\u00e5 olika m\u00e5l med att kartl\u00e4gga mekanismerna. Dels kan \u00a0biomark\u00f6rer hj\u00e4lpa till att identifiera vilka individer som \u00a0responderar allra b\u00e4st p\u00e5 en multimodal livsstilsintervention. P\u00e5 s\u00e5 vis kan man rikta st\u00f6djande insatser mot de grupper som gynnas mest. Dels vill man \u00a0hitta mekanismer som p\u00e5verkas av livsstilsf\u00f6r\u00e4ndringar och p\u00e5 s\u00e5 vis kunna vidareutveckla konceptet med kombinationsbehandling. Tanken \u00e4r att p\u00e5 sikt kunna matcha livsstilskonceptet med en farmakologisk behandling som \u00e4r specifikt inriktad p\u00e5 att f\u00f6rst\u00e4rka effekterna av interventionen, baserat p\u00e5 varje individs biologiska riskprofil.[\/vc_column_text][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779750099866{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Hur bedrivs FINGER-forskning i v\u00e4rlden och vilka resultat har man sett?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]FINGER-studiens resultat ledde till etableringen av World-Wide FINGERS, ett globalt samarbetsn\u00e4tverk med m\u00e5let att testa, optimera och anpassa FINGER-modellen i olika populationer, inklusive personer med olika genetisk eller etnisk bakgrund och olika livsstilar (t ex kost och fysisk aktivitet). Detta har m\u00f6jliggjorts genom ett internationellt samarbete, med m\u00e5let att generera tillf\u00f6rlitliga data f\u00f6r gemensam analys, f\u00f6r att skapa starkare evidens som kan v\u00e4gleda implementering: r\u00e4tt preventionsl\u00f6sning f\u00f6r r\u00e4tt person vid r\u00e4tt tidpunkt.<\/p>\n<p>Evidensen v\u00e4xer snabbt och visar att FINGER-inspirerade modeller framg\u00e5ngsrikt har testats i populationer i Nordamerika, Europa, Asien och Australien. Studier har genomf\u00f6rts bland \u00e4ldre vuxna med modifierbara riskfaktorer f\u00f6r demens, i likhet med den ursprungliga FINGER-studien, samt hos personer med eller utan kognitiva symtom (men utan demens).<\/p>\n<p>Graferna nedan visar en konsekvent f\u00f6rb\u00e4ttring av kognitiva f\u00f6rm\u00e5gor hos personer i den multidom\u00e4na interventionsgruppen j\u00e4mf\u00f6rt med kontrollgruppen.[\/vc_column_text][image_with_animation image_url=&#8221;14403&#8243; image_size=&#8221;full&#8221; animation_type=&#8221;entrance&#8221; animation=&#8221;None&#8221; animation_movement_type=&#8221;transform_y&#8221; hover_animation=&#8221;none&#8221; alignment=&#8221;&#8221; img_link_large=&#8221;yes&#8221; border_radius=&#8221;none&#8221; box_shadow=&#8221;small_depth&#8221; image_loading=&#8221;default&#8221; max_width=&#8221;100%&#8221; max_width_mobile=&#8221;default&#8221;][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][image_with_animation image_url=&#8221;14405&#8243; image_size=&#8221;full&#8221; animation_type=&#8221;entrance&#8221; animation=&#8221;None&#8221; animation_movement_type=&#8221;transform_y&#8221; hover_animation=&#8221;none&#8221; alignment=&#8221;&#8221; img_link_large=&#8221;yes&#8221; border_radius=&#8221;none&#8221; box_shadow=&#8221;small_depth&#8221; image_loading=&#8221;default&#8221; max_width=&#8221;100%&#8221; max_width_mobile=&#8221;default&#8221;][divider line_type=&#8221;No Line&#8221; custom_height=&#8221;10&#8243;][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779762257730{padding-top: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #8ebb95 !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h4><span style=\"color: #ffffff;\">Fr\u00e5gor om implementering<\/span><\/h4>\n[\/vc_column_text][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779750398581{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Hur har FINGER-modellen utvecklats ur FINGER-studien?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]FINGER-modellen bygger p\u00e5 det livsstilsprogram som interventionsgruppen f\u00f6ljde i FINGER-studien. Sedan studien publicerades 2015 har modellen anpassats och testats i m\u00e5nga studier runt om i v\u00e4rlden, vilket givit f\u00f6rdjupad kunskap om olika livsstils-, h\u00e4lso- och milj\u00f6relaterade riskfaktorer. Tillsammans med annan forskning p\u00e5 omr\u00e5det har studierna givit nya insikter, och fler riskfaktorer har f\u00e5tt mer vetenskapligt st\u00f6d.<\/p>\n<p>FINGER-modellen vidareutvecklas d\u00e4rf\u00f6r st\u00e4ndigt, f\u00f6r att inkludera ny kunskap p\u00e5 omr\u00e5det. Sedan 2015 har vi exempelvis lagt till s\u00f6mnst\u00f6rning och stress till det \u2019fj\u00e4rde fingret\u2019, och munh\u00e4lsa och h\u00f6rsel-och synneds\u00e4ttning till det \u2019femte fingret\u2019.[\/vc_column_text][image_with_animation image_url=&#8221;14415&#8243; image_size=&#8221;full&#8221; animation_type=&#8221;entrance&#8221; animation=&#8221;None&#8221; animation_movement_type=&#8221;transform_y&#8221; hover_animation=&#8221;none&#8221; alignment=&#8221;&#8221; img_link_large=&#8221;yes&#8221; border_radius=&#8221;none&#8221; box_shadow=&#8221;small_depth&#8221; image_loading=&#8221;default&#8221; max_width=&#8221;100%&#8221; max_width_mobile=&#8221;default&#8221;][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779765399788{padding-top: 10px !important;}&#8221;]FINGER-modellen f\u00f6ljer etablerade rekommendationer inom olika livsstilsomr\u00e5den. Exempelvis \u00e4r modellens kostrekommendationer baserade p\u00e5 de nordiska n\u00e4ringsrekommendationerna (NNR).<\/p>\n<p>Under flera \u00e5r har FBHI bedrivit implementeringsforskning tillsammans med Karolinska Institutet och andra universitet, kommuner och prim\u00e4rv\u00e5rden. Det hj\u00e4lper oss att f\u00f6rst\u00e5 hur forskningsresultat b\u00e4st kommer till nytta f\u00f6r individer och samh\u00e4llen. F\u00f6r n\u00e4rvarande \u00e4r 139 kommuner och 18 regioner representerade i det svenska FINGER -n\u00e4tverket, som bildades 2023. Prelimin\u00e4ra resultat fr\u00e5n olika projekt, tex Tr\u00e4na hj\u00e4rna i Liding\u00f6 stad, rapporterar positiva f\u00f6r\u00e4ndringar i livsstil och andra utfallsm\u00e5tt. Intresset f\u00f6r FINGER-modellen \u00e4r mycket stort bland kommuner och regioner, och m\u00e5nga har startat FINGER-inspirerade aktiviteter eller, i vissa fall, kompletta program. \u00c4ven h\u00e4r g\u00f6rs anpassningar utifr\u00e5n varje kommuns eller regions f\u00f6ruts\u00e4ttningar och behov. Det \u00e4r ocks\u00e5 tanken med FINGER-modellen, att den ska kunna implementeras utan att man strikt f\u00f6ljer originalstudiens protokoll och uppl\u00e4gg.[\/vc_column_text][vc_column_text css=&#8221;.vc_custom_1779760968416{padding-top: 2px !important;padding-right: 2px !important;padding-bottom: 2px !important;padding-left: 2px !important;background-color: #fee6ac !important;border-radius: 3px !important;}&#8221;]\n<h5>Vad s\u00e4ger deltagare om att medverka i ett FINGER-program?<\/h5>\n[\/vc_column_text][vc_column_text]I Sverige p\u00e5g\u00e5r flera forskningsprojekt d\u00e4r FINGER-program utv\u00e4rderas i b\u00e5de kommun och prim\u00e4rv\u00e5rd. De ger oss bl a information om deltagarnas upplevelser och utmaningar, vilka faktorer som p\u00e5verkar medverkan och motivation, och vad som upplevs som meningsfullt.<\/p>\n<p>Data och resultat fr\u00e5n de f\u00f6rsta projekten analyseras fortfarande, men detta har vi sett:<\/p>\n<ul>\n<li>Anledningen till att deltagare s\u00f6kt sig till ett FINGER-baserat forskningsprogram varierar: man vill komma i g\u00e5ng med tr\u00e4ning, ta del av en gemenskap, prova n\u00e5got nytt, eller bidra till forskning.<\/li>\n<li>Deltagarna har tyckt att det har varit berikande och l\u00e4rorikt att delta.<\/li>\n<li>Man har f\u00e5tt nya kunskaper och nya v\u00e4nner, och upplevt att man \u00e4r del av ett sammanhang.<\/li>\n<li>Man k\u00e4nner att man bidragit till forskningen samtidigt som man upplever att man f\u00f6rb\u00e4ttrat sin h\u00e4lsa.<\/li>\n<li>Deltagandet har varit en ing\u00e5ng som givit merv\u00e4rde i form av \u00e4ndrade kost- och motionsvanor, nya bekantskaper och ny kunskap om hj\u00e4rnh\u00e4lsa. Det kan vara sv\u00e5rt att g\u00f6ra s\u00e5dant p\u00e5 egen hand.<\/li>\n<li>Deltagande i ett FINGER-program kan vara intensivt och man kan beh\u00f6va tydlig planering f\u00f6r att inte missa gemensamma aktiviteter.<\/li>\n<li>Vad g\u00e4ller individuella aktiviteter (t ex kognitiv tr\u00e4ning) rapporterar deltagarna varierande upplevelser. Vissa \u00f6nskar st\u00f6d med aktiviteten. Andra tycker det \u00e4r stimulerande och roligt. Gemensamt \u00e4r att man som deltagare v\u00e4rdes\u00e4tter variation och uppf\u00f6ljning.<\/li>\n<li>Positiva f\u00f6r\u00e4ndringar inkluderar minskade depressiva besv\u00e4r, minskad medicinering och \u00f6kad livsgl\u00e4dje.<\/li>\n<\/ul>\n[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][vc_column_inner column_padding=&#8221;no-extra-padding&#8221; column_padding_tablet=&#8221;inherit&#8221; column_padding_phone=&#8221;inherit&#8221; column_padding_position=&#8221;all&#8221; column_element_direction_desktop=&#8221;default&#8221; column_element_spacing=&#8221;default&#8221; desktop_text_alignment=&#8221;default&#8221; tablet_text_alignment=&#8221;default&#8221; phone_text_alignment=&#8221;default&#8221; background_color_opacity=&#8221;1&#8243; background_hover_color_opacity=&#8221;1&#8243; column_backdrop_filter=&#8221;none&#8221; column_shadow=&#8221;none&#8221; column_border_radius=&#8221;none&#8221; column_link_target=&#8221;_self&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; gradient_direction=&#8221;left_to_right&#8221; overlay_strength=&#8221;0.3&#8243; width=&#8221;1\/3&#8243; tablet_width_inherit=&#8221;default&#8221; animation_type=&#8221;default&#8221; bg_image_animation=&#8221;none&#8221; border_type=&#8221;simple&#8221; column_border_width=&#8221;none&#8221; column_border_style=&#8221;solid&#8221;][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][divider line_type=&#8221;No Line&#8221;][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][\/vc_column][\/vc_row]\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>[vc_row type=&#8221;full_width_background&#8221; full_screen_row_position=&#8221;middle&#8221; column_margin=&#8221;default&#8221; column_direction=&#8221;default&#8221; column_direction_tablet=&#8221;default&#8221; column_direction_phone=&#8221;default&#8221; scene_position=&#8221;center&#8221; top_padding=&#8221;30px&#8221; bottom_padding=&#8221;30px&#8221; text_color=&#8221;dark&#8221; text_align=&#8221;left&#8221; row_border_radius=&#8221;none&#8221; row_border_radius_applies=&#8221;bg&#8221; overflow=&#8221;visible&#8221; overlay_strength=&#8221;0.3&#8243; gradient_direction=&#8221;left_to_right&#8221; shape_divider_color=&#8221;#3452ff&#8221; shape_divider_position=&#8221;bottom&#8221; shape_divider_height=&#8221;40%&#8221; bg_image_animation=&#8221;none&#8221; shape_type=&#8221;straight_section&#8221; gradient_type=&#8221;default&#8221;][vc_column column_padding=&#8221;padding-2-percent&#8221; column_padding_tablet=&#8221;inherit&#8221; column_padding_phone=&#8221;inherit&#8221; column_padding_position=&#8221;all&#8221; column_element_direction_desktop=&#8221;default&#8221; column_element_spacing=&#8221;20px&#8221; desktop_text_alignment=&#8221;default&#8221;&#8230;<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"parent":0,"menu_order":0,"comment_status":"closed","ping_status":"closed","template":"","meta":{"_acf_changed":false,"_monsterinsights_skip_tracking":false,"_monsterinsights_sitenote_active":false,"_monsterinsights_sitenote_note":"","_monsterinsights_sitenote_category":0,"footnotes":""},"class_list":["post-14380","page","type-page","status-publish"],"acf":[],"aioseo_notices":[],"_links":{"self":[{"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14380","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages"}],"about":[{"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/types\/page"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14380"}],"version-history":[{"count":63,"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14380\/revisions"}],"predecessor-version":[{"id":14457,"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/pages\/14380\/revisions\/14457"}],"wp:attachment":[{"href":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14380"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}