{"id":12235,"date":"2025-02-07T19:30:44","date_gmt":"2025-02-07T17:30:44","guid":{"rendered":"https:\/\/fbhi.se\/alzheimerforskning-hyllades-vid-goodes-prize-tioarsjubileum-i-stockholm\/"},"modified":"2026-02-23T12:27:47","modified_gmt":"2026-02-23T11:27:47","slug":"att-forebygga-demens-och-kognitiv-svikt","status":"publish","type":"post","link":"https:\/\/fbhi.se\/sv\/att-forebygga-demens-och-kognitiv-svikt\/","title":{"rendered":"Om evidens och att f\u00f6rebygga kognitiv svikt"},"content":{"rendered":"[vc_row type=”full_width_background” full_screen_row_position=”middle” column_margin=”default” column_direction=”default” column_direction_tablet=”default” column_direction_phone=”default” scene_position=”center” top_padding=”30px” bottom_padding=”30px” text_color=”dark” text_align=”left” row_border_radius=”none” row_border_radius_applies=”bg” overflow=”visible” overlay_strength=”0.3″ gradient_direction=”left_to_right” shape_divider_color=”#3452ff” shape_divider_position=”bottom” shape_divider_height=”40%” bg_image_animation=”none” shape_type=”straight_section” gradient_type=”default”][vc_column column_padding=”padding-2-percent” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”20px” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” column_position=”default” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” column_padding_type=”default” gradient_type=”default”][vc_row_inner equal_height=”yes” content_placement=”top” column_margin=”none” column_direction=”default” column_direction_tablet=”default” column_direction_phone=”default” text_align=”left” row_position=”default” row_position_tablet=”inherit” row_position_phone=”inherit” overflow=”visible” pointer_events=”all”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”0px” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” font_color=”#006885″ column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” overflow=”visible” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”1\/1″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” column_padding_type=”default” gradient_type=”default”][vc_column_text]\n
FINGER-studiens metod och resultat<\/strong><\/span><\/h5>\n[\/vc_column_text][divider line_type=”No Line”][vc_column_text]\n

Om m\u00f6jligheterna att f\u00f6rebygga kognitiv svikt och demens<\/strong><\/h3>\n[\/vc_column_text][\/vc_column_inner][\/vc_row_inner][divider line_type=”No Line”][vc_row_inner equal_height=”yes” content_placement=”top” column_margin=”60px” column_direction=”default” column_direction_tablet=”default” column_direction_phone=”default” text_align=”left” row_position=”default” row_position_tablet=”inherit” row_position_phone=”inherit” overflow=”visible” pointer_events=”all”][vc_column_inner column_padding=”no-extra-padding” column_padding_tablet=”inherit” column_padding_phone=”inherit” column_padding_position=”all” column_element_direction_desktop=”default” column_element_spacing=”default” desktop_text_alignment=”default” tablet_text_alignment=”default” phone_text_alignment=”default” background_color_opacity=”1″ background_hover_color_opacity=”1″ column_backdrop_filter=”none” column_shadow=”none” column_border_radius=”none” column_link_target=”_self” overflow=”visible” gradient_direction=”left_to_right” overlay_strength=”0.3″ width=”2\/3″ tablet_width_inherit=”default” animation_type=”default” bg_image_animation=”none” border_type=”simple” column_border_width=”none” column_border_style=”solid” column_padding_type=”default” gradient_type=”default”][vc_column_text]I en kr\u00f6nika i Expressen<\/a> (1 februari 2025) ifr\u00e5gas\u00e4tter Agnes Wold den forskning om prevention som bl a ligger till grund f\u00f6r regeringens nya demensstrategi, och n\u00e4mner bland annat FINGER-studien. Vi vill h\u00e4r \u00f6versiktligt redog\u00f6ra f\u00f6r FINGER-studiens metod och resultat, f\u00f6r att klarg\u00f6ra fakta som tycks ha missf\u00f6rst\u00e5tts.<\/span><\/em><\/p>\n

Stark evidens fr\u00e5n m\u00e5nga studier<\/h4>\n

F\u00f6rekomsten av kognitiv svikt och demenssjukdomar \u00f6kar snabbt i befolkningen eftersom vi lever allt l\u00e4ngre. H\u00f6g \u00e5lder och \u00e4rftlighet \u00e4r v\u00e4lk\u00e4nda riskfaktorer f\u00f6r demens. Den senaste forskningen och samlad evidens visar dock att 45% av all demens \u00e4r kopplad till livsstils-, h\u00e4lso- och milj\u00f6relaterade faktorer som g\u00e5r att p\u00e5verka (Lancet Commission, 2024<\/a>).<\/p>\n

V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen WHO bed\u00f6mer f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder som en central strategi f\u00f6r att hantera demensepidemin (WHO Risk Reduction Guidelines, 2019<\/a>).<\/p>\n

Dessa rekommendationer bygger p\u00e5 ett systematiskt och internationellt etablerat s\u00e4tt att utv\u00e4rdera evidens och tar h\u00e4nsyn till forskningens kvalitet, begr\u00e4nsningar och samst\u00e4mmighet samt det sociala sammanhanget och j\u00e4mlikhet i h\u00e4lsa. Rekommendationerna baseras inte p\u00e5 en enskild studie utan omfattar samlad evidens fr\u00e5n hundratals studier<\/a>.<\/p>\n

Det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r positivt att Sveriges nya nationella demensstrategi<\/a> lyfter fram f\u00f6rebyggande \u00e5tg\u00e4rder och vikten av att st\u00f6dja preventiva insatser f\u00f6re och efter demensdiagnos, inom b\u00e5de v\u00e5rd och omsorg. M\u00e5nga andra l\u00e4nder har redan gjort dessa prioriteringar i sina nationella strategier.<\/p>\n

Processen som leder till kognitiva sjukdomar och demens kan b\u00f6rja 20\u201330 \u00e5r innan diagnosen st\u00e4lls. D\u00e4rf\u00f6r brukar man s\u00e4ga att det aldrig \u00e4r f\u00f6r tidigt att b\u00f6rja f\u00f6rebygga. Preventiva insatser kan f\u00f6rsena utvecklingen av kognitiv svikt och demens. Forskningsrapporter har estimerat att om demensdebuten kunde skjutas upp med fem \u00e5r, skulle antalet personer med demens halveras.<\/p>\n

FINGER: Livsstilsinterventioner kan f\u00f6rb\u00e4ttra den kognitiva f\u00f6rm\u00e5gan och f\u00f6rebygga kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring<\/h4>\n

I en kr\u00f6nika i Expressen<\/a> (1 februari 2025) ifr\u00e5gas\u00e4tter Agnes Wold den forskning om prevention som ligger till grund f\u00f6r regeringens nya demensstrategi. Hon n\u00e4mner den finsk-svenska FINGER-studien<\/a>, som publicerades f\u00f6r tio \u00e5r sedan i tidskriften Lancet<\/a>. Vi vill d\u00e4rf\u00f6r \u00f6versiktligt redog\u00f6ra f\u00f6r FINGER-studiens metod och resultat, och klarg\u00f6ra vissa fakta som Agnes Wold m\u00e5ste ha missf\u00f6rst\u00e5tt.<\/p>\n

FINGER var den f\u00f6rsta randomiserade studien i v\u00e4rlden som visade att kognition kan f\u00f6rb\u00e4ttras, och risken f\u00f6r kognitiv f\u00f6rs\u00e4mring minskas, genom en balanserad kombination av h\u00e5llbara livsstils\u00adf\u00f6r\u00e4ndringar. Under tv\u00e5 \u00e5r leddes och st\u00f6ddes h\u00e4lften av studiedeltagarna i att genomf\u00f6ra och bibeh\u00e5lla f\u00f6r\u00e4ndringar som r\u00f6rde h\u00e4lsosam och varierad kost, regelbunden fysisk aktivitet, kognitiv tr\u00e4ning samt kontroll av blod- och k\u00e4rlrelaterade faktorer. De fick ocks\u00e5 social stimulans i samband med studiens alla delar. Resultaten i den h\u00e4r interventions\u00adgruppen j\u00e4mf\u00f6rdes l\u00f6pande med en lika stor kontrollgrupp, som fick vanlig h\u00e4lsor\u00e5dgivning.
\nId\u00e9n bakom interventionsmodellen var att \u00e4ven sm\u00e5 f\u00f6r\u00e4ndringar inom flera livsstilsdom\u00e4ner samtidigt kan ge nytta.<\/p>\n

F\u00f6rb\u00e4ttring av b\u00e5de kognition och allm\u00e4n h\u00e4lsa<\/h4>\n

I FINGER-studien utv\u00e4rderades effekten med ett kognitivt testbatteri (sammansatt z-po\u00e4ng) som inkluderar 14 olika kognitiva tester, som \u00e4r k\u00e4nsliga b\u00e5de f\u00f6r tidig Alzheimers sjukdom och vaskul\u00e4r kognitiv svikt. Ett kognitivt testbatteri \u00e4r ett standardm\u00e5tt f\u00f6r vetenskaplig utv\u00e4rdering i f\u00f6rebyggande studier, b\u00e5de inom livsstil och farmakologi.<\/p>\n

Studien visade en positiv interventionseffekt p\u00e5 den totala kognitionen (f\u00f6r\u00e4ndring i z-po\u00e4ng 0.20 f\u00f6r inter\u00adventions\u00adgruppen och 0.16 f\u00f6r kontrollgruppen) och p\u00e5 olika kognitiva funktioner. B\u00e5da gruppernas kognition blev b\u00e4ttre, vilket ofta h\u00e4nder i f\u00f6rebyggande studier, men interventionsgruppen hade<\/p>\n