Sollentuna kommun

FINGER-inspirerat arbete i Sollentuna kommun

Forskningsprojektet Hjärnhoppet

Sollentuna kommun berättar: Vi arbetar inom ramen för forskningsprojektet Hjärnhoppet, ett samarbete mellan Sollentuna kommun, Region Stockholm och Karolinska Institutet. Det är ett treårigt implementeringsforskningsprojekt (till år 2028), med målet att på ett hållbart och långsiktigt sätt införa FINGER‑modellen i nära samverkan mellan kommunen och primärvården i Sollentuna.

Hjärnhoppets livsstilsprogram riktar sig till äldre med riskfaktorer och utrymme för livsstilsförändring och omfattar bland annat gruppbaserad träning, föreläsningar, digital minnesträning, motiverande samtal och aktiviteter som social samvaro, med särskilt fokus på att främja hållbara livsstilsförändringar.

Implementeringen sker främst inom den förebyggande enheten, där vi arbetar för att integrera livsstilsprogrammet och FINGER‑inspirerade arbetssätt i det ordinarie hälsofrämjande och förebyggande arbetet. En central del är även samverkan med civilsamhället, där exempelvis pensionärsorganisationer bidrar till utvecklingen av Hjärnhoppet.

Forskningen följer och utvärderar Hjärnhoppet avseende både genomförbarhet och effektivitet.

Exempel på aktiviteter i kommunen

Hjärnhoppets livsstilsprogram inom den förebyggande enheten (se ovan)

”Komma igång-tips” från Sollentuna kommun

Ett tips är att börja i liten skala och utgå från befintliga verksamheter och strukturer. Det behöver inte vara ett stort program från början. Att testa enstaka aktiviteter, som föreläsningar eller tematräffar om levnadsvanor, kan vara ett bra första steg.

Samverkan är en nyckel till framgång. Att tidigt involvera primärvården, civilsamhället och relevanta interna aktörer skapar bättre förutsättningar för både genomförande och långsiktighet. Det är också värdefullt att involvera målgruppen i utvecklingen, för att säkerställa att insatserna möter verkliga behov.

Ett annat tips är att arbeta strukturerat men flexibelt. Låt FINGER‑modellen vara en vägledning, men anpassa upplägg och innehåll utifrån lokala förutsättningar. Att följa upp och reflektera kontinuerligt över vad som fungerar är viktigt för att kunna utveckla arbetet över tid.

En erfarenhet eller lärdom som kommunen vill dela med sig av

Att samverka över organisationsgränser och i multiprofessionella team, i nära samverkan mellan kommun, primärvård och akademi, har varit avgörande för att skapa engagemang, kvalitet och långsiktighet.
Vi har också sett hur viktigt det är att involvera målgruppen tidigt. Genom att ta tillvara deltagarnas erfarenheter och göra dem till medskapare i utvecklingen blir aktiviteterna inom Hjärnhoppet mer relevanta och uppskattade.

Förändringsarbete tar tid. Att implementera nya arbetssätt kräver uthållighet, förankring och utrymme att kontinuerligt testa, lära och justera längs vägen.

Att kombinera struktur med flexibilitet och att bygga in lärande utvärderingar skapar bättre förutsättningar för ett hållbart arbetssätt.

Utmaningar man stött på

En central utmaning har varit att lägga grunden för fungerande samverkan mellan olika huvudmän, där kommun, primärvård och akademi har olika uppdrag, logiker, strukturer och arbetssätt.

Det har också varit en utmaning att skapa utrymme i ordinarie verksamhet för nya arbetssätt. Att implementera ett livsstilsprogram som Hjärnhoppet kräver både tid, resurser och en tydlig förankring i organisationen.

Vi har även sett att det kan vara svårt att nå ut till utsatta grupper som är mindre benägna att ta del av hälsofrämjande insatser.

En ytterligare utmaning har varit den stora variationen i målgruppen, både vad gäller ålder och förutsättningar. Det har inneburit att vi behövt anpassa upplägget och skapa olika spår i programmet, där vissa deltagare tränar mer självständigt. Samtidigt har det varit värdefullt att synliggöra dessa utmaningar gemensamt, då de också har fungerat som viktiga drivkrafter i utvecklingsarbetet. Genom att arbeta stegvis, testa oss fram och ha en nära dialog mellan samverkansparterna har vi kunnat hitta lösningar och successivt stärka och utveckla arbetssättet.

Respons och effekt

Hittills har vi sett flera positiva resultat och reaktioner. Deltagarna upplever ökad motivation till fysisk aktivitet och förbättrade levnadsvanor, och den sociala gemenskapen lyfts som en central och mycket uppskattad del av programmet. Flera beskriver också att de har fått ökad kunskap och konkreta verktyg för att genomföra livsstilsförändringar.

De öppna föreläsningarna har varit mycket uppskattade och har samlat fullsatta lokaler med kunskapstörstiga seniorer. Även gruppträningen, som genomförs i form av cirkelträning, upplevs som mycket positivt av deltagarna.

Vi ser också tecken på ökad delaktighet och engagemang i gruppen. Det har också vuxit fram ett starkt engagemang där deltagare själva vill ta en ledarroll, bidra till gruppen och leda träningstillfällen. Detta ligger helt i linje med vår ambition att grupperna ska bli självständiga efter programmets slut.

Ur ett organisatoriskt perspektiv har satsningen bidragit till utvecklingen av nya arbetssätt och stärkt samverkan mellan kommun, primärvård och civilsamhälle. Den har också ökat kunskapen om hur hälsofrämjande och förebyggande insatser kan bedrivas mer strukturerat, samordnat och långsiktigt.

Samtidigt sker ett kontinuerligt lärande genom den uppföljning och forskning som är kopplad till Hjärnhoppet. Detta ger oss djupare förståelse för effekterna och skapar goda förutsättningar för att vidareutveckla och kvalitetssäkra Hjärnhoppet.

Kontaktperson

Liberta Mehmedi, projektledare
liberta.mehmedi⊕sollentuna.se

⊕ = @

Senaste uppdatering: 9 juni 2026