samarbetar för hjärnhälsan

Av Umeås 133 000 invånare är nästan 20% över 65 år, och antalet bedöms öka markant de närmaste åren.
I kommunen pågår nu många initiativ som fokuserar på hälsofrämjande och förebyggande arbete. Det är viktigt för att möta den demografiska utvecklingen och för att tillgängliga resurser ska nyttjas på bästa sätt.
Man bedömer att förändringarna kommer att påverka hela samhället och därför behöver kommuner, regioner, näringsliv och civilsamhället samverka. Genom att forma samhället tillsammans kan man stärka hälsa och välbefinnande på både befolkningsnivå och individnivå.
Två av de drivande krafterna är Kristina Sandgren, verksamhetsutvecklare med uppdrag att implementera det standardiserade insatsförloppet vid demenssjukdom, och Camilla Jägerving Isaksson, som är utvecklingsstrateg med uppdrag inom förebyggande initiativ. Camilla ansvarar också för utvecklingen av koncepten Seniortorget och Digitala seniortorget.
Seniortorg och samverkan
Kristina och Camilla berättar att Seniortorget har funnits sedan 2021, då Umeå kommun skapade konceptet i samråd med kommunens seniorer. Sedan dess har konceptet spridits till flera andra kommuner runt om i landet. Seniortorget erbjuder vägledning, information och inspiration som berikar seniorlivet. Här kan man ta del av arrangemang som främjar hälsan och inspirerar till ett aktivt och rikt liv, i frågor som rör kost och motion, sociala aktiviteter, bostadsfrågor eller digitalisering i vardagen.
En viktig framgångsfaktor är samarbetet med andra verksamheter, partners och civilsamhället. Nya former och arenor för samarbete har vuxit fram och lett till nya arbetssätt, lösningar, idéer och innovationer. Bland Seniortorgets samarbetspartners finns exempelvis Frivilligcentralen, studieförbund, pensionärsorganisationer, Region Västerbotten och Umeå universitet.
Genom de många samarbetena kan man exempelvis erbjuda träning, dansgympa, disco, IT-handledning och matinspiration. Det har även ordnats line dance och stolsyoga på torget, med efterföljande fika. Samarbetena har också resulterat i initiativet ”Aktiv vänskap över gränserna”, som skapar gemenskap och sammanhang för seniorer och nyanlända, bland annat genom grupper inom matlagning, hälsa och rörelse.
Fysiskt och digitalt
Mötesplatsen Seniortorget har ca 1 400 fysiska besökare per månad. När det ordnas föreläsningar sänds dessa även digitalt. Man kan alltså se dem hemma, och de brukar också visas hos pensionärsföreningar och på Frivilligcentralen och Folkets hus. Som ett utmärkt komplement till Seniortorget finns också webbplatsen Digitala Seniortorget, med information om aktiviteter som riktar sig till kommunens seniorer. Med den här lättillgängliga plattformen vill kommunen, och dess samarbetspartners, sprida kunskap om hälsosamt åldrande och inspirera fler att delta i aktiviteter.
Evidensbaserat arbete i alla verksamheter
Inom kommunen samarbetar Kristina med ett brett och kompetent team gällande kognitiv hälsa. Här ingår en fysioterapeut, en arbetsterapeut, kommunens demensteam, en anhörigkonsulent samt undersköterskorna som driver kommunens dagverksamheter. Umeå har åtta dagverksamheter och samtliga är stjärnmärkta enligt Svenskt Demenscentrums certifieringsmodell. Camilla, som är inriktad på förebyggande och hälsofrämjande innovationer och utveckling, samverkar framför allt med andra förvaltningar, regionen, Umeå universitet, civilsamhället, andra kommuner samt organisationer på regional, nationell och internationell nivå.
Hjärnträffen ger stöd efter diagnos
För att utöka stödet har kommunen startat Hjärnträffen, en öppen verksamhet för personer som nyligen diagnosticerats med demenssjukdom. Att leva med en demenssjukdom påverkar livets alla delar, och genom Hjärnträffen kan personen få stöttning i sin nya vardag. Man erbjuds att delta i en mindre grupp med andra i liknande situation och tillsammans utforska områden som motion, mat, gemenskap och hjärngympa. Upplägget och innehållet i verksamheten följer FINGER-modellen. Hjärnträffen är öppen en gång i veckan och är avgiftsfri för deltagarna. Gruppen leds av en rehabiliteringsassistent och en undersköterska.
Dagverksamhet med nytt arbetssätt
Sedan ett år tillbaka arbetar man också med en ny inriktning i dagverksamheterna, ett mer hälsofrämjande och förebyggande arbetssätt som har sin utgångspunkt i FINGER-modellen.
Dagverksamheter finns till för personer som har kognitiv svikt eller demenssjukdom, bor kvar i det egna hemmet, inte är yrkesverksamma och som av olika skäl inte kan vara lika aktiva som tidigare. Genom dagverksamheten får personerna tillgång till aktiviteter som hjälper dem vara självständiga och bo kvar i sitt hem. Aktiviteterna är individuellt anpassade utifrån behov och önskemål, men innefattar vid varje tillfälle någon form av fysisk träning, bra kost, hjärngymnastik och social gemenskap.
I Umeå finns det dagverksamheter med olika inriktningar, beroende på den enskildes behov, och de fungerar också som avlösning till anhöriga. Till skillnad från Hjärnträffen är dagverksamheten behovsprövad.
Primärvården är viktig
Nu försöker man också bygga ett närmare samarbete med hälsocentralerna. Kristina och Camilla vill gärna knyta samman vårdcentraler och kommunalt förebyggande arbete på ett effektivt sätt. Det vore toppen att få till den där guldbiljetten, som Lidingö stad berättat om, och som gör det smidigare för deltagare i livsstilsprogram att bli undersökta på vårdcentral. Umeå kommun undersöker liknande lösningar för att ge stöd kring det ”femte fingret”, hjärt- och kärlhälsa, men tänker även ”utanför boxen” för att hitta andra alternativ.
Att komma igång
Våga starta i liten skala, bygg samarbeten, och vidareutveckla aktiviteterna efter hand. Det är Kristinas och Camillas främst tips till kommuner som vill starta livsstilsbaserade aktiviteter för hjärnhälsan.
I Umeå underlättades arbetet av att Seniortorget redan fanns på plats. Det är en utmärkt arena för att öka kunskapen om livsstilsfaktorer, och hjärnhälsofrämjande aktiviteter kunde ganska lätt läggas till programmet. Det bidrog till den snabba starten.
”En absolut förutsättning är att satsningen bygger på forskning”, avslutar Kristina. ”Det evidensbaserade arbetssättet genomsyrar hela vårt arbete och det skapar trygghet för både medarbetarna och kommunens invånare.”