Implementering och forskning i samverkan

Lidingö stad är den första kommunen i världen som erbjuder sina medborgare ett FINGER-baserat livsstilsprogram. Programmet, som heter Träna hjärna, är ett samarbete mellan Lidingö stad, Karolinska Institutet och FINGERS Brain Health Instiute (FBHI). Det erbjuder aktiviteter och stöd till äldre medborgare och är också ett forskningsprojekt som undersöker processer och effektivitet vad gäller FINGER-implementering. 

Hjälp att göra livsstilsanpassningar

Träna hjärna-programmet hjälper Lidingös invånare att utvärdera och vid behov förändra sin livsstil, i syfte att bibehålla god hälsa, god upplevd livskvalitet och självständighet i det dagliga livet. Programmet erbjuds till äldre personer med förhöjd risk att utveckla kognitiv svikt och demens.

Första omgången genomförd

Initialt genomfördes en sex månader lång pilotomgång av programmet, som utvärderades noga.

Den första fullskaliga omgången av programmet startade sedan i september 2022 och avslutades i juni 2023. Av 275 sökande blev 34 personer antagna som deltagare. Deltagare måste bo i eget hem i Lidingö stad, vara 65 år eller äldre och ha utrymme att göra förändringar i sitt liv, baserat på ett livsstilsindex. 

Hösten 2023 startade en ny omgång, nu med 50 deltagare. 

Alla fem ”fingrarna”

Deltagarna i Träna hjärna får individuella motiverande samtal och coaching, gymträning, kognitiv träning och föreläsningar om FINGER-modellen. I samband med föreläsningar och träning ges också naturliga möjligheter till socialt umgänge. Det kognitiva träningsprogrammet är progressivt, dvs det ökar gradvis i komplexitet, och har använts i flera olika FINGER-relaterade forskningsprojekt på Karolinska Institutet.

Före och efter programmet mäts och utvärderas fysiska funktioner, minnesfunktion, psykosociala faktorer, dagliga aktiviteter och upplevd livskvalitet.

Nytta för individer och samhället

Det här forskningsbaserade förebyggande programmet ger Lidingö stad möjligheter att använda sina resurser där de behövs som bäst. Programdeltagarna får, på ett tidigt stadium, hjälp att bibehålla sin självständighet, så att vårdbehov kan skjutas på framtiden.

Det medför förstås både personliga och samhällsekonomiska fördelar. Genom att senarelägga medborgares inflyttning på vårdhem kan kommunen omfördela resurser och tillgodose andra brådskande behov bland invånarna.