FINGER-studien (The Finnish Geriatric Intervention Study to Prevent Cognitive Impairment and Disability) är den första studien i världen som visat att multimodala livsstilsinterventioner kan förbättra hjärnhälsan och förebygga kognitiv svikt.

Studien leds av professor Miia Kivipelto och är ett samarbete mellan det finska Institutet för hälsa och välfärd (THL),  Karolinska Institutet, Östra Finlands universitet, Åbo universitet, Helsingfors universitet och Umeå universitet.

FINGER-studiens resultat publicerades först i den medicinska tidskriften Lancet år 2015 (Ngandu, Kivipelto, et al.).

Randomiserad kontrollerad studie

FINGER genomfördes som en dubbelblind, randomiserad kontrollerad studie, med 1 260 deltagare i åldern 60-77 år. Alla deltagare hade en ökad risk att utveckla demens, baserat på vissa definierade riskfaktorer, men de hade inte några uppenbara minnesproblem. De delades slumpvis in i två olika grupper, en interventionsgrupp och en kontrollgrupp.

Interventionsgruppen genomgick ett två år långt program med samtidiga interventioner inom flera olika livsstilsområden: hälsosam kost, fysisk aktivitet, kognitiv träning, sociala aktiviteter samt kontroll av hjärt- och kärlfaktorer.  Kontrollgruppen fick vanlig hälsorådgivning. 

Deltagarna följs upp under elva år. 

Multimodala livsstilsinterventioner

Deltagarna i interventionsgruppen fick utbildning om hälsosam mat och stöd att äta en balanserad kost baserad på de nordiska näringsrekommendationerna.

Den regelbundna fysiska aktiviteterna genomfördes både individuellt och i grupp och inkluderade konditionsträning, styrketräning och balansträning. 

Kognitiv stimulans och träning fick man genom digitala program som tränade minnet, processhastigheten och flera andra kognitiva områden. 

Deltagarnas hjärt- och kärlhälsa, såsom blodtryck, kolesterolvärde, blodglukos och kroppsvikt, kontrollerades regelbundet. Den intervention som rörde sociala aktiviteter kom som en naturlig del i samband med gruppträningar och möten.

Resultat och insikter

De kognitiva förmågorna ökade bland deltagarna i båda grupperna, men den totala genomsnittliga ökningen var 25% större i interventionsgruppen än i kontrollgruppen. 

Några tal är särskilt anmärkningsvärda: Förbättringen av exekutiv funktion (planeringsförmåga och problemlösning) var 83% större i interventionsgruppen jämfört med kontrollgruppen.  Förbättringen av psykomotorisk hastighet (hur snabbt och smidigt vi kan utföra olika uppgifter) var 150% större i interventionsgruppen, och förbättringen i genomförandet av komplexa minnesuppgifter var 40% större (Ngandu, Kivipelto et al, 2015). Personer med genvarianten ApoE4 hade tydlig nytta av interventionerna (Solomon et al., 2018).

Kontrollgruppen visade sig ha 30% större risk att utveckla kognitiv svikt inom två år, jämfört med interventionsgruppen.

FINGER-programmet hade alltså tydlig, direkt positiv påverkan på den kognitiva hälsan, och det visade sig också ha positiva effekter på deltagarnas fysiska rörlighet och deras förmåga att klara av sina dagliga aktiviteter (Kulmala et al., 2019). I interventionsgruppen rapporterades högre hälsorelaterad livskvalitet (Strandberg et al., 2017), och risken för multisjuklighet minskade med 60% jämfört med kontrollgruppen (Marengoni et al., 2018). Deltagarna i interventionsgruppen gjorde större livsstilsförändringar och forskningen visar tydligt att ju mer aktivt en person deltog, desto större positiva effekter gav interventionen (Ngandu et al., 2022).

Då FINGER-interventionen följdes upp under längre tid såg man också att deltagarna drabbades av färre cerebrovaskulära händelser som exempelvis stroke (Lehtisalo et al., 2022).

Modelleringsstudier visar att program som FINGER kan vara kostnadseffektiva i förebyggandet av demens och ge stora samhälleliga vinsterna (Wimo et al., 2022).

Varför FINGER-modellen är effektiv

Så vilka mekanismer ligger bakom de positiva effekterna av FINGER-modellen? Mycket forskning pågår fortfarande för att förstå alla faktorer och processer, men man vet till exempel att livsstilsinterventionerna har positiv effekt på blod- och kärlrelaterade faktorer, leder till ökad blodcirkulation i hjärnan och minskar risken för inflammation och oxidativ stress – två viktiga faktorer vad gäller hjärnans åldrande och utveckling av Alzheimers sjukdom.

FINGER-interventionerna tycks också ha direkt effekt på hjärnans motståndskraft och den kognitiva reserven, som kan kompensera för eventuella skador och förändringar i hjärnan.

Samordnas av finska THL

FINGER-studien samordnas av THL, det finska Institutet för hälsa och välfärd. THL har kontakten med studiedeltagarna och administrerar forskningsregistret.

FINGER-modellen testas, anpassas och vidareutvecklas av forskare runt om i världen. 

2017 grundade professor Miia Kivipelto nätverket World-Wide FINGERS. Nätverket har vuxit stadigt och inkluderar nu forskargrupper från 62 länder (januari 2024).  Hittills har 14 FINGER-baserade studier slutförts runt om i världen, 21 studier pågår, och fler planeras.